Först vill jag bara framföra min beundran för det enorma arbete som måste ha legat bakom detta verk! Har många gånger själv funderat på att skriva mina memoarer men alltid stupat på hur lång tid det skulle ta... Sen måste jag också beundra Peter för det minne han har av allt som hänt honom under årens lopp! Ofattbart att han kommer ihåg så mycket händelser, människor och känslor! - Nu till mina egna hågkomster av det hela:

Jag flyttade från Norrbottens inland, hålan Vidsel, till Stockholm direkt efter gymnasiet alltså år 1982. Som alla 19-åringar så var vi ute jämt jag och mina kompisar. Mest var vi på syntklubbar (fanns bla nåt ställe på Tegnergatan), på discon som 1984 på Grev Turegatan (senare Big Brother) och Alexandras på Döbelnsgatan (tror jag). Ritz blev ett favoritställe runt -84. Den där kvällen då jag träffade Peter var jag på bra humör och dansade väl på som vanligt. Tydligen så var min syster med men det minns jag inte. Minns att jag såg honom där på dansgolvet. Han tittade på mig med gulliga lite hundlika ögon och vi började dansa. När kvällen led mot sitt slut sa han nåt skämtsamt om att dra hem till honom och kolla in etsningar och dricka te. Tyckte det var kul sagt och följde med. Minns att vi hade sex men minns inga tårar. Peter bodde då i den där lilla ettan en halvtrappa ner på Tunnlandsvägen och rätt var det var så var vi ihop och jag bodde där jag med. Eller??

Tror det måste ha varit i samma veva som jag var tvungen att flytta från lägenheten på David Bagares gata så det var lägligt att träffa en kille med lägenhet just då. I alla fall så blev jag störtkär. Det här var min allra första relation och jag måste ha varit väldigt osäker på hur man skulle vara och göra. Peter beskriver sin otrohet mot mig men minns inget av det alls. Tydligen så grät jag och var ledsen men det måste ha varit mer en effekt av hur jag TRODDE att man skulle reagera än att jag verkligen kände mig sviken. Idag så är jag övertygad om att sexuell tvåsamhet inte fungerar. Vi har en behov och en drift i oss som är svår att tygla. Det GÅR att skilja på kärlek och sex!

Minns att vi gjorde allt tillsammans. Musikfestivaler, fester, Ritz... Minns frekventa besök hos Mormor och Kalle. Där fick man både sprit, mat och pengar! Ett besök kunde se ut som så: Peter och jag ville ut och festa men vi hade inga pengar. Vad göra? Jo åka till Mormor. Väl där fick man alltid en drink först. Oftast en gin och tonic på balkongen. Middagen man alltid bjöds på (man var ju först tvungen att umgås lite innan pengarna kom fram) brukade börja med en sillbit, en öl och en snaps. Huvudrätten var stek (?) och vin (öl?) till. Efterrätt minns jag inte om man fick men vid det laget ville vi avrunda och väl vid ytterdörren så stack alltid Mormor till Peter lite sedlar. Minns inte hur mycket han fick varje gång men var ganska mycket pengar.

Vi förlovade oss lite ungt och naivt så där. Silverringar. Jag var lycklig och kär och mina föräldrar tog det med ett typiskt norrländskt lugn och sa inget men jag förstår idag då jag själv är i samma ålder att dom måste ha skakat på huvudet både en och annan gång över det hela. Vi var ju knappt torra bakom öronen och hade känt varandra i bara 5 månader.

När jag träffade Peter så lärde jag också känna alla i kretsen runt honom. Det var en helt ny värld för mig. Hade sen flytten till Stockholm endast umgåtts i frisör-, mode- och kändisvärlden. Peters umgänge bestod av före detta punkare och proggare, syndikalister, musiknördar och annat löst folk. Ingen verkade ha fast jobb. Alla verkade plugga obskyra ämnen och bo i kollektiv. Var spännande och jag gjorde mina försök att passa in men lyckades aldrig. Kanske för att inte heller Peter riktigt passade in?

Minns en isande kall nyårsafton(?) när vi varit på Kafe 44 på Tjärhovsgatan. Väntan på bussen blev lång och jag frös som en hund i mina tunna kläder. Peter hade tack och lov sin vita militärpäls på så den kröp jag in i. Kul att se en bild på den i boken! Minns festen på Lidingö då jag för första och sista gången tog tabletter utan att veta vad det var (är numera sjuksköterska och ryser ibland när jag tänker på vad som kunde ha hänt). Minns att vi var på Långholmsfestivalen och lyssande på band en eller flera gånger. Minns att Peter aldrig riktigt passade in hos mina kompisar så jag umgicks allt mindre med dom.

1985 på våren började jag tröttna på mitt jobb på cafeet Jensens Hörna i Solna Centrum och ville göra nåt annat. Jag sökte in på en 5-poängskurs i Konstvetenskap på Universitetet och började där HT-85. I samma veva vill jag minnas att det tog slut mellan mig och Peter. Eller om det var innan. Vi umgicks fortfarande av nån anledning eller om det inte riktigt hade tagit slut en kväll vi var på Ritz tillsammans med Johan och Simon. Dom hade med sig en kompis som jag aldrig tidigare hade träffat och jag blev genast attraherad av honom. Han hade redan en tjej sen många år tillbaka men jag märkte att han ville ha mig. Vi inledde ett förhållande bakom hennes rygg.

Av en slump så visade det sig att han pluggade på juristlinjen på Universitetet!!! Perfekt för hemliga möten som bestod av grovhångel i alla möjliga skrymslen och vrår. Det var just den killen som Peter spanade på den där natten i regnet utanför hans lägenhet med sin kniv redo i fickan. Jag började i den vevan jobba som modell. Mina studier i Konstvetenskap gick ju såklart åt skogen då dagarna som skulle bestå av pluggande istället ägnades åt hångel. Flyttade till Milano i februari -86 och då gick relationen med juriststudenten åt skogen. Han gick tillbaka till sin gamla flickvän och mitt hjärta var krossat. Att Peter och jag skulle ha brevväxlat under den tiden minns jag inte. Minns inte heller nån örfil vid garderoben på Ritz eller nån picnic på Djurgården.

Sommaren-86 hoppade jag av modellandet och började jobba i sjukvården. Fick massor med nya vänner och 1988 träffade jag U som skulle bli mina barns pappa. Vi hyrde in oss i Peters nya lägenhet (den större han fick efter mögelskadan på den mindre). Vi måste alltså ha behållt kontakten under dessa år även om jag inte minns det riktigt. Kommer ihåg EN fest när han träffade min kompis P men visste faktiskt inte att dom hade en relation efter den där första gången. Har också ett minne av att jag och min syster bodde en period tillsammans i hans lägenhet. Det måste ha varit innan jag och U bodde där. Tror att bröllopet 1988 nog var slutet på vårt umgänge. Det skulle dröja till 2005 och den där 40-årsfesten som vi sågs igen.

Det jag föll för hos Peter den där gången för så länge sen var en mänsklighet som inte fanns hos dom killar jag träffade på i dom kretsar som idag kallas "Stureplanskretsarna". Han var rolig att umgås med och lite charmigt rebellisk. Såg redan då att det fanns ett outgrundligt djup i honom och att att han redan då hade mycket att bära på. Att få möjlighet att ta del av Peters liv så här öppenhjärtligt och naket känns otroligt generöst. En unik upplevelse då dom allra flesta människor man möter på vägen genom livet kommer och går utan att man någonsin får veta vad det blev av dom. Tack Peter!

Ps. Har just spenderat en vecka hos min pappa och tittat igenom gamla fotoalbum. Ser där att Peter åkte med upp till Vidsel och firade jul både -85 och -87.