Judaskyssen


Det nödvändiga och onödiga
Sveket


 En del av "Flaskpost - Boken om allt " - En hemsida av och om Peter Oltersdorf
    Så gör inte du   mp3

    Jag minns ännu skolan
    Det var mobbing, det var utfrysning
    hugg och slag
    Sen kom min ungdom
    Jag fick kontakt med nya vänner
    Du var en av dem
    en som inte svek, för så gör inte du

      Så gör inte du, inte du
      Så gör inte du, inte du
      Så gör inte du

    Ni var nåt annat
    Ni var medvetna och fria
    ett alternativ
    Vi växte tillsammans
    Några växte isär
    fick nya vänner
    Men du var en dem
    som inte svek, för så gör inte du

      Så gör inte du, inte du...

      Lämna bakom, förneka, gå ifrån Så gör inte du, så gör inte du Så gör inte du, så gör aldrig du

      Så gör inte du, inte du...
      Så gör inte du - eller hur?

      Så gör inte du, inte du...

    Och så blev vi stora
    fick familjer, karriärer
    ett annat liv
    Jag halkade efter
    Jag tappade fotfäste och vänner
    Men du var en av dem
    som inte svek, för så gör inte du

      Så gör inte du, inte du...

      Lämna bakom, förneka, gå ifrån
      Så gör inte du, så gör inte du
      så gör inte du, så gör aldrig du

      Så gör inte du, inte du...

      Att tala illa om mig bakom min rygg
      så gör inte du, så gör inte du
      så gör inte du, så gör aldrig du
      - Eller gör du det just nu?

    ©2017 Peter Oltersdorf

Kommentar:
Det är nödvändigt att svika. Var och en som flytt sin krets, sin klass, sin hembygd eller sitt land, som flytt ur en relation, eller som genom förräderi frigjort sig ifrån olika anspråk på lojalitet vet det. Det handlar om frihet, om att bildligt eller bokstavligen fly för sitt liv och/eller bryta bojor. Sveket är den svaga, rädda och lilla människans vapen mot makten, äkta eller inbillad sådan.

Det absoluta flertalet människor befinner sig i beroendeställning av en eller annan sort, så frågan blir om ett svek mot makten verkligen ska ses som svek. Mitt svar är nej. Att svika den eller de som kräver trofasthet utifrån en maktställning handlar om att frigöra sig. Sveket mot de maktlösa är en annan sak, när den som är psykiskt, socialt eller ekonomiskt stark sviker någon som är svag i dessa avseenden. Men även sådana svek kan ibland vara nödvändiga, i de fall då en människa tvingas svika för sin utvecklings eller (mentala) överlevnads skull. Det egna lidandet kan ibland också bli så pass tungt att man inte klarar att bära andras.

Att bli älskad är ingen rättighet, man kan inte begära att bli älskad. Det betyder att den trofasthet och pålitlighet som inte grundas på kärlek och fri vilja saknar annan bas än maktens anspråk. Livet självt är inte heller någon rättighet eller något man förtjänat. Livet som sådant har aldrig varit annat än "själviska" geners konkurrerande "strategier" för att säkra resurser och reproduktion, genom exempelvis dominans/territorialitet och sexuell selektion. Denna konkurrens på grupp- eller individnivå är själva urtillståndet. Ömsesidiga utbyten mellan arter finns förstås också och de överlever exakt så länge som de ger tillräcklig ömsesidig nytta/avkastning (eller åtminstone inte åstadkommer motsatsen). Naturen är amoralisk och känner inget svek.

Naturen är inget att varken romantisera över eller frukta, utan något att utforska och efter bästa förmåga anpassa sig till. Den art, grupp eller individ som metodutvecklar och som säkrar resurserna till både sig och avkomman kommer troligtvis inte bara att överleva, utan kommer dessutom ofta att slå ut sämre anpassade konkurrenter. Arter, grupper eller individer som inte gör detta i tillräcklig utsträckning går under. Det kallas evolution, fundamentet för all konkurrens och varje marknad, arenan som vi ständigt befinner oss på.

Människans socioekonomiska status signaleras genom tillhörigheter, klädsel, boende, lokalitet, utseende och beteende i stort samt genom språket, genom dialekt och sociolekt. Dessa sociala markörer signalerar rang, tillhörighet och identitet i relation till rådande normer, samt avgör vem som får para sig med vem. Territorialiteten, konkurrensen och (det sexuella) urvalet är lika naturliga som eviga. Den viktigaste drivkraften för konsumtionen, utöver behovstillfredsställelsen, är därför införskaffandet av sociala attribut. Att göra bostadskarriär och ha senaste mobilen handlar inte enbart om tak över huvudet och tekniska prestanda.

Människan är ett socialt djur som söker bekräftelse och gemenskap, en gemenskap som i slutändan alltid blir normerande och mer eller mindre exklusiv - och som dessvärre också har en inneboende dynamik, en potentiell "flugornas herre", ett autonomt väsen i det omedvetna av känslostormar och (mass)hysteri, kapabelt till våld och övergrepp, till folkmord och världsförintelse. Skyddet mot detta väsen står att finna i den egalitära och demokratiska rättsstaten, i det villkorslösa skyddet av den enskilda människan genom ett våldsmonopol och ett rättsväsende, samt att dessa kompletteras med en garanti för individens grundläggande uppehälle, vård och bostad med mera. Detta bör bekostas i lika mån av alla, av marknaden och samhället som helhet (genom någon form av procentuell skatt). - Lagen och tiondet!

Vi måste inse att människans samhällen och naturliga beteenden i grunden inte är demokratiska. Arbetsplatserna är inte demokratiska. Skolorna är det inte. Familjerna är det inte. De religiösa samfunden är det (vanligtvis) inte. Föreningar, fackförbund och partier är det inte alltid heller. Dessa liksom alla andra mänskliga sammanslutningar är alla undantagslöst mer eller mindre normerande. De är arenor för en evig kamp om anseende, inflytande och makt - som givetvis också handlar om att få sina respektive sociala landvinningar bekräftade, gruppens och/eller personens ökade anseende och status.

Denna individuella såväl som kollektiva bekräftelsetörst - denna fåfänga - är den bakdörr som släpper in "flugornas herre", som upprättar den normernas autonomi som hela tiden ställer allt större krav på rättning i ledet. Av det skälet måste vi maximera mängden potentiella "svikare"! Det gör vi bäst genom att maximera det individuella oberoendet. Det är själva grundförutsättningen för både en fri och fungerande marknad samt för en fungerande demokrati och debatt.

Kollektiva anspråk på konformitet är preludiet till alla krig och konflikter, ett tillstånd där kraven på sammanhållning kring gemensamma normer går så pass långt att kollektivet i praktiken blir en superorganism, allt mindre styrd av enskilda individers beslut utan istället av krigets/konfliktens egen dynamik, av "flugornas herre". Vår tids politiska samling kring den kategoriska mångfalden är därför oerhört farlig. Den kompensationspolitik som den politiska korrektheten alstrat fragmenterar samhället genom att göra en mycket olycklig sammanblandning av å ena sidan de mänskliga fri- och rättigheterna och å andra sidan individers självupplevda identiteter och tillhörigheter.

Vi rör oss med stormsteg mot ett samhälle där mänskliga fri- och rättigheter inte längre ses som oberoende av individers etnicitet, kön, religion och övriga tillhörigheter, utan som istället bygger på dessa. Hävdandet av kollektiv särart har blivit en alltmer lönsam strategi för att få beskydd, pengar, medial uppmärksamhet och ibland även juridisk och samhällelig särställning. - Likartsmedvetande leder till fred, men särartsmedvetande leder till krig.

Vid en ytlig betraktelse kan vår tids politiska skiljelinje tyckas gå mellan företrädarna för mångkultur respektive monokultur. I själva verket kommer framtidens strid att stå mellan individen och kollektivet. Antingen får vi en mångfald av fritt konkurrerande individer under ett egalitärt statligt (eller överstatligt) beskydd, eller så förs vi in i en ond spiral där olika gruppers stegrade kompensationskrav å ena sidan föder en reaktion som kan leda oss mot ett homogent, intolerant och i slutändan stagnerande samhälle - och som å andra sidan, ifall denna utveckling fortsätter, istället för oss mot ett alltmer splittrat samhälle som faller sönder längs allt fler skiljelinjer.

Var och en av oss måste ha rätten och möjligheten att kunna svika varje tänkbart kollektiv, att avvisa varje tänkbart anspråk på lojalitet. Kärlek, vänskap, förtroende och lojalitet kan utges och tas emot men kan och får inte vara föremål för byteshandel. De utgör ett fritt och icke kvantitativt flöde ut ur och in i människor och kan i sig inte återgäldas. Kärleken är ovärderlig, bokstavligen. Därför får den inte stängas in, inte hållas fast vid. Kärleksmötet, liksom alla möten, består av ömsesidig utgivelse. Det som gäller för fredlig handel och för en fri marknad, under överinseendet av ett rättssystem och ett våldsmonopol, gäller också för kärleken. Den både är och måste vara varje människas fria val, den får aldrig bli föremål för anspråk.

Maktens enda funktion i en demokrati ska vara att säkra detta fria val och utbyte, att samtycke råder i såväl vardagsumgänget som vid affär och vid älskog. (Märk väl att somlig maktförskjutning sker med ömsesidigt samtycke, av erotiska eller andra skäl.) Makten är bara legitim så länge som den tjänar individens totala frihet samt håller vakt vid den gräns där denna individuella frihet riskerar att inkräkta på medmänniskors rätt till samma frihet.

Så svik, min älskade. Svik, min vän för livet. Svik av hjärtans lust om det leder dig fram mot det fria och ömsesidigt flödande mötet. Men om det du sviker är just detta möte, denna ändlösa kärlek - den som föddes i tidens gryning, så sviker du inte bara medmänniskan och dig själv, utan du sviker hela världens framtid. Då finns ingen räddning för dig, varken i himlen eller på jorden.
Swinger...
© 2017 Peter Oltersdorf


I think it is true, it was people like you
that crucified Christ
I think it is sad the opinion you had
was the only one voiced
Will you be so sure when your day is near
say you don't believe?
You had the chance but you turned it down
now you can't retrieve
Ur "After Forever" med Black Sabbath,
text & musik: Tony Iommi.


 

Till Flaskpost - Boken om allt
Till Flaskpost - Boken om allt
Så gör inte du mp3
Till Flaskpost - Boken om allt